Hällristningar

Tecken och bilder inhuggna, inslipade eller inristade i hällar och stenblock. I Skandinavien är de äldsta utförda under stenålder och består ofta av jaktdjur. Vanligast är hällristningar från bronsålder. Man brukar skilja mellan jaktristningar och jordbruksristningar. Jaktristningarna anses vara utförda av grupper med huvudsakligen jaktekonomi och jordbruksristningarna av grupper med delvis jordbruksekonomi.
I södra och mellersta Skandinavien dominerar jordbruksristningarna som dateras huvudsakligen till bronsålder. Dessa har ett varierat motivval som skepp, cirkelfigurer, djur, fotsulor, skålgropar och människofigurer, ofta med en sexuell underton. Detta har tolkats som en del i en fruktbarhetskult. Jaktristningarna förekommer främst i de norra delarna av Skandinavien och de flesta av dem anses ha skapats under senare delen av yngre stenålder. Motiven är främst jaktbara djur som älg, ren och hjort. Det finns vissa områden med stora koncentrationer av hällristningar i Skandinavien. De främsta av dessa är Norra Bohuslän och Østfold i Norge, Norrköpingstrakten, Enköpingstrakten och sydöstra Skåne. Mindre koncentrationer finns i t ex Tisselskog i Dalsland, Torhamn i Blekinge och på Vestlandet och Trøndelag i Norge. I Danmark finns ristningar på fast häll bara på Bornholm. I övrigt finns de danska ristningarna på lösa block, t ex på stenar som lagts i gravarna. Det största samlade hällristningsområdet i norra Europa ligger vid Nämnforsen i Ångermanland. Minst 1400 bilder är inhuggna i berget på båda sidor om forsen.

 

I Skandinavien räknas tiden 1800-500 f Kr som bronsåldern

 

Brons

En blandning av koppar och tenn. Har givit namnet åt den förhistoriska period som kallas bronsåldern.
Den vanligaste blandningen av metallerna var ca 90% koppar och 10% tenn. Legeringen brons kan smidas och härdas lättare än ren koppar. I Skandinavien introduceras föremål av brons ca 1800 f Kr.